Foto: Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Vid den inre delen av Fållnäsviken står ljusrosa flyglar med höga valmade tak. Fållnäs gård nämns första gången 1291 och är Sorundas äldsta säteri. Den och Fituna vid Mörkarfjärden har varit socknens två betydande herrgårdar, och båda byggdes upp på nytt efter att ryssarna bränt dem 1719.
Fållnäs gård har varit säteri sedan medeltiden
I det äldsta belägget från 1291 heter gården Faldanäs. Gården kan ha haft ett strategiskt läge vid farleden mot Södertälje. Under första hälften av 1300-talet var Fållnäs sätesgård för Birger Magnusson, dotterson till kung Valdemar. Under senare hälften av 1400-talet ägde Arvid Trolle gården. Han lät troligen bygga det stenhus som i dag döljer sig i den norra flygeln.
Under södra flygeln ska resterna av en kastal ligga dolda
Under den södra bostadsflygeln ska resterna av en kastal, ett runt försvarstorn av gråsten, ligga dolda. Uppgiften har aldrig bekräftats i fält. Tornet uppfördes troligen på 1100- eller 1200-talet. Vem som byggde det är inte känt.
Ruinen mättes upp vid en lantmäteriförrättning 1767, innan flygeln var byggd. Den var då drygt 18 meter i diameter och hade cirka 5,5 meter tjocka murar. Stämmer måtten är Fållnäskastalen den största hittills kända i landet. Kärntornet i det gamla slottet Tre Kronor i Stockholm var 15 meter i diameter och hade 3,5 meter tjocka murar.
Alf Nordström lade 1980 fram en teori om att tornet bevakade inloppet till en kanal mellan Fållnäsviken och Grimstafjärden. Ett cirka 180 meter långt dike ligger i en skogsdunge en kilometer norr om gården. Några direkta bevis för att det var en kanal finns inte.
Erik Palmstedt ritade flyglarna, men huvudbyggnaden kom aldrig till
Gården brann 1702 och 1719, och den andra gången var det ryssarna som brände den. Efter det saknade Fållnäs i flera decennier en ståndsmässig bostad. Ägaren David Henrik Hildebrand gjorde gården till fideikommiss 1778 och anlitade arkitekten Erik Palmstedt. Hans generalplan från 1781 visade en huvudbyggnad med sex parställda flyglar längs en mittaxel. I väster slutade axeln i den fyrkantiga fägården från 1770-talet.
Bygget stod klart 1807, men huvudbyggnaden uppfördes aldrig. I stället har den södra bostadsflygeln fått tjäna som huvudbyggnad. Den byggdes 1791 efter Palmstedts ritningar och är byggnadsminne sedan den 24 oktober 1991. Flyglarnas tunga volymer och höga tak ger dem en nästan karolinsk prägel, som brukar förklaras med att Palmstedt anpassade dem till den äldre norra flygeln. Av fägården finns tre av de fyra längorna kvar.
Torpen av tegel fick samma rosa färg som herrgården
Under Fållnäs lydde ett stort antal torp och arrendegårdar, och gårdens ägor omfattade tidigare hela Lisön. Byggmästaren Karl Olov Pettersson byggde husen på huvuddelen av de bevarade torpen kring herrgården under 1900-talets första decennium. Husen av putsat tegel har samma ljusrosa kulör som herrgården, den så kallade Fållnäsfärgen.
Anckarsvärd byggde bruk och silo och öppnade en skola
Översten Carl Henrik Anckarsvärd, lanthushållare och liberal politiker, ägde Fållnäs mellan 1809 och 1865. Han lät 1819 bygga Bruket väster om herrgården, där det tillverkades kakelugnar och stenkärl. Mot slutet av 1830-talet uppfördes den engelska boden, ett knuttimrat sädesmagasin byggt efter ett silosystem från England. Den är troligen landets äldsta silobyggnad.
År 1826, 16 år före folkskolestadgan, öppnade Anckarsvärd socknens första allmänna skola på Fållnäs. Undervisningen var gratis men lockade få elever och lades ned efter några år. Efter hans tid, 1866, öppnade en av gårdens anställda en handelsbod vid Fållnäs. Den flyttade 1872 till Fredriksberg strax norr om Bruket och var i drift fram till 1971. Handelsboden på Fredriksberg är den äldsta bevarade handelsboden i kommunen.
Fituna flyttade till sitt nuvarande läge 1658
Fituna ligger vid Mörkarfjärden. Gården var säteri redan på 1500-talet och låg fram till 1658 en knapp kilometer längre söderut. På det gamla gårdsläget syns husgrunder i betesmarken, och intill finns odlingsrösen, fossila åkrar och ett gravfält från yngre järnåldern.
Efter branden 1719 fick gården en ny manbyggnad i karolinsk stil på 1720-talet. Ekonomibyggnaderna byggdes om eller uppfördes på nytt mellan 1900 och 1927. På en lantmäterikarta från 1803 och 1804 har gårdens två tillfartsvägar samma sträckning som i dag.
Kvarnån utnyttjades tidigt för kvarndrift. Mellan Källsta och Fituna rinner ån genom ett smalt pass med små vattenfall, och en lantmäterikarta från 1712 visar två vattenkvarnar där.
Fållnäs gård tar emot gäster i dag
Fållnäs gård tar i dag emot gäster för bröllop och fester, hyr ut semesterboende och säljer viltkött från sin viltbod. En kilometer österut, vid samma vik, ligger brukssamhället Stora Vika med sitt kalkbrott. Fler gårdar och byar finns i genomgången av orter och byar i Sorunda. Socknens äldre historia står i ”Sorunda socken: historia och bygd” och i artikeln om Sorunda kyrka och fornlämningarna i bygden.
Senast faktagranskad: 13 november 2026
